Den första fågel jag såg vid vattenhålet nära hotellet var den här extremt långstjärtade, vitkindade musfågeln. För den här underarten (leucotis) är väl inte det svenska namnet särskilt representativt. Den vita kinden är knappt urskiljbar (vilken den är i de flesta andra underarter). I det här fallet känns den engelska beteckningen, "spräcklig" ('speckled') bättre. Det är förmodligen den vanligaste och en av de största musfåglarna. Den lever på frukt, bär, löv, frön och nektar och återfinns i många biotoper utom i de allra torraste eller mest regnskogslika. Arten är inte bara speciell på grund av den långa stjärten, den är också mycket social och årsungar hjälper ofta sina föräldrar att föda upp en ny kull ungar.