Något skarpt rött lyste plötsligt upp vid vägkanten och Roger, vår guide och chaufför, saktade snabbt in och stannade. Jag smög mig ut "bakvägen" med kameran. När jag närmade mig fågeln flög den upp, men den flög inte speciellt långt. Åter kunde jag påbörja närmandet, denna gång i långsammare takt. Nu satt den kvar tills jag kommit fram. Jodå, som vi misstänkt, var det en sydlig eldvävare, en "röd biskop" på engelska. Det är ju en ovanligt färgrik vävare. Förutom sina skarpa färger lockar också hannen med flera nybyggda bon - och lyckas ofta attrahera flera honor.